Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Trots större kunskap om stroke i världen är dödligheten fortsatt hög

De senaste trettio åren har kunskapsläget kring strokesituationen i världen ökat på ett revolutionerande sätt. Vi vet också mer om riskfaktorer. Ändå orsakas de allra flesta sjukdomsfall fortfarande av faktorer som går att förebygga.

Nyligen publicerades en omfattande studie i The Lancet ,där 900 forskare i 204 länder deltagit med data kring dödligheten och bördan av ischemisk stroke, intracererebral blödning och subaraknoidal blödning. Forskarna har rapporterat om incidens, dödlighet och kvalitetsjusterade levnadsår utifrån betendemässiga modifierbara, miljömässiga, yrkesmässiga och metaboliska riskfaktorer och jämfört dessa under åren 1990–2019.

– För 30 år sedan visste vi inte särskilt mycket om hur läget såg ut i världen. 1990 fanns ingen data förutom i några höginkomstländer som USA och Australien, i övrigt var kunskapen obefintlig. Så vi kan verkligen tala om en revolution där vi systematiskt samlat in data från hela världen och sammanställt den, säger Bo Norrving, överläkare vid Neurologkliniken, Skånes Universitetssjukhus i Lund och professor vid Lunds Universitet.

Bo Norrving är medförfattare till Lancetstudien och har bidragit med att ta fram nya uppgifter, bland annat från Svenska Riksstroke, samt med metodutveckling och kontroll av säkerhet i datakällor.

– En avgörande artikel som höjde kunskapsläget kom 2009, då den Nya Zeeländske professorn och neurologen Valery F Feigin tillsammans med kollegor publicerade en systematisk översikt från 56 befolkningsbaserade studier. Det var första gången vi fick data från världens olika regioner och vi kunde se att situationen var mycket värre än man kunnat tro. Fyra femtedelar av alla strokefall skedde i låg -och mellaninkomstländer. Dödligheten var hög och man kunde inte ta hand om dem som överlevde med svåra funktionsnedsättningar, ett läge som fortfarande är detsamma.

Gynnsamt läge men större insatser krävs

Bo Norrving understryker att Sverige har en gynnsam situation. Antalet strokefall har minskat. Men med ett ökat åldrande stiger risken för att fler insjuknar.

– Sjukvården har inte kapacitet att klara fler fall. Lancetstudien signalerar att vi även i Sverige måste göra mer för att förhindra stroke. Högt blodtryck och övervikt är fortfarande stora riskfaktorer.

Enligt en artikel, som också den publicerades i Lancet i år, har endast 20 procent av svenskarna blodtrycket under kontroll.

– Hälften av svenskarna med högt blodtryck vet inte om det. Här måste vi bli bättre. I andra länder som Kanada har man gjort särskilda satsningar och byggt upp möjligheter för människor att enkelt kunna mäta blodtrycket. Tillgängligheten i Sverige är inte optimal, säger Bo Norrving.

En annan riskfaktor att ta tag i är svenskarnas övervikt.

– Trots att vi tycker att vi vet hur man ska åtgärda problemet så behövs större insatser. Det gäller även i andra delar av världen. Stroke var, när studien avslutades 2019, fortfarande den näst ledande dödsorsaken i världen och ökade under åren fastän kunskapen blivit bättre.

Fortfarande stora globala skillnader

Enligt studien beror ökningen av den globala strokebördan förmodligen inte endast på befolkningstillväxt och åldrande, utan även på grund av att vi idag har fler riskfaktorer som högt BMI, högt blodsocker, högt systolisk blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, njurdysfunktion liksom föroreningar, alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet

Det som överraskar Bo Norrving är att studien fortfarande visar så stora skillnader mellan världens länder. Risken att insjukna i stroke är fyra gånger högre i låginkomstländer än i höginkomstländer.

– Gapet är inte på väg att försvinna, snarare ökar det, vilket belyser bristen på förebyggande insatser i dessa länder, säger han. Men även i höginkomstländer skiljer det sig mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare, där den största ökningen ses hos dem med låga inkomster. Bo Norrving menar att det mest kostnadseffektiva är att förebygga sjukdomen oavsett var i världen man befinner sig.

– När en stroke väl har inträffat krävs det större resurser, säger han.