Stor besvikelse: EMA sätter käppar i hjulet för nytt Alzheimerläkemedel i Europa
En kommitté från European Medicines Agency (EMA) har rekommenderat att neka marknadsföringstillstånd i EU för Alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), som godkändes av FDA i USA förra året. Myndigheter i Kina, Hongkong, Israel, Japan och Sydkorea har också godkänt läkemedlet.
Lecanemab är ett läkemedel för att behandla vuxna med lindrig kognitiv funktionsnedsättning (minnes- och tankeproblem) på grund av Alzheimers sjukdom samt i tidigt stadium av sjukdomen. EMA kommitté för humanläkemedel (CHMP) har bedömt att läkemedlets fördelar inte uppväger risken för potentiellt allvarliga biverkningar hos vissa patienter.
Beskedet kom strax efter den internationella Alzheimerkonferensen AAIC i Philadelphia, där flera kliniker och forskare deltog. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, var en av dem.
– Jag tror att vi ser en medicinsk skandal utvecklas, säger han till Life Science Sweden.
Henrik Zetterberg säger att man i USA är förfärade över beskedet från CHMP. Han är kritisk till rekommendationen, som han menar bygger på lösa grunder.
– Graden av okunskap är det som sticker ut. Det har gjort att jag åtminstone tappat förtroendet för EMA, säger han till Life Science Sweden.
Kommittén kommer dock att granska uppgifterna igen efter att företaget bakom ansökan har begärt det. Läkemedelsbolagen Eisai och Biogen står bakom lecanemab.
En accelererad godkännandeprocess
Lecanemab godkändes i USA genom FDA Accelerated Approval Pathway, ett så kallat accelererat godkännande som kan beviljas för behandling av allvarliga och livshotande sjukdomar.
Lecanemab är en monoklonal antikropp (en typ av protein) som binder till en substans kallad amyloid beta, som bildar plack i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom. Genom att binda till amyloid beta minskar läkemedlet amyloidplack i hjärnan och fördröjer sjukdomens utveckling.
Hanteringen av lecanemab baseras på en studie med 1 795 personer med tidig Alzheimers sjukdom som hade amyloid beta-plack i hjärnan och som fick antingen lecanemab eller placebo. Det huvudsakliga måttet på effektivitet var en förändring av symtomen efter 18 månader, mätt med en demensskala känd som CDR-SB. CDR-SB-skalan används för att bedöma svårighetsgraden av Alzheimers sjukdom hos patienter. Den innehåller frågor som avgör hur mycket patientens dagliga liv har påverkats av kognitiv funktionsnedsättning. Skalan sträcker sig från 0 till 18, där högre poäng indikerar större funktionsnedsättning.
Risk för allvarliga biverkningar
Huvudstudien visade att efter 18 månaders behandling ökade CDR-SB-poängen hos patienter som behandlades med Leqembi med 1,21, jämfört med 1,66 hos dem som fick placebo. Även om patienter som fick Leqembi hade lägre CDR-SB-poäng än de som fick placebo, bedömde EMA kommitté för humanläkemedel (CHMP) att skillnaden mellan grupperna var liten. CHMP ansåg därför att den observerade effekten av Leqembi för att fördröja kognitiv försämring inte uppväger risken för allvarliga biverkningar i samband med läkemedlet.
En av de välkända biverkningarna av lecanemab är risken för blödningar och svullnad i hjärnan – så kallad ARIA. Biverkningen syns på hjärnskanningar. Även om de flesta fall av ARIA i huvudstudien inte var allvarliga och inte gav upphov till symtom, upplevde vissa patienter allvarliga händelser, inklusive stora blödningar i hjärnan som krävde sjukhusvård. Svårighetsgraden av ARIA måste beaktas i förhållande till den begränsade effekt som ses med läkemedlet, menar CHMP.
CHMP uttryckte dessutom oro över att risken för ARIA är mer uttalad hos personer med en viss variant av genen för proteinet apolipoprotein E, kallad ApoE4. Risken är högst hos personer med två kopior av ApoE4-genen, som är kända för att löpa större risk att utveckla Alzheimers sjukdom och som därför sannolikt kommer att vara berättigade till behandling med lecanemab.