En hälsosam livsstil kan kraftigt minska risken för demens – framför allt vid typ 2-diabetes

En kombination av sju olika livsstilsfaktorer har kopplats till en lägre risk för demens i en stor studie från Storbritannien. Ju fler faktorer som deltagarna uppfyllde, desto lägre blev risken. Sambandet var extra starkt för personer med typ 2-diabetes. 

De sju livsstilsfaktorer som studerades var att: inte röka, dricka måttligt med alkohol, röra sig regelbundet, äta hälsosamt, sova ordentligt, ha regelbundna sociala kontakter och inte leva ett stillasittande liv. Studien visar att personer med typ 2-diabets som endast uppfyllde kraven för två eller färre av livsstilsfaktorerna hade fyra gånger högre risk att utveckla demens, i jämförelse med de som inte hade diabetes och samtidigt fick toppoäng på sin livsstil.   

När forskarna bara jämförde personer med typ 2-diabetes halverade de som hade en hälsosam livsstil på alla sju områdena sin risk för demens, i jämförelse med de som endast uppfyllde två eller färre av kraven. Detta motsvarar en absolut riskminskning för demens från 5,22 procent till endast 1,72 procent räknat på en tioårsperiod.

– Svenska studier har tidigare visat att en kombination av olika livsstilsrelaterade faktorer kan påverka demensrisken. Det intressanta med den här studien är att den bygger på en betydligt större databas. Det har lett till att man har kunnat göra fler detaljerade analyser och då även kunnat ta hänsyn till fler olika livsstilsrelaterade faktorer, säger Alina Solomon, docent i neuroepidemiologi vid Karolinska Institutet, som skrev en editorial till studien när den publicerades i tidskriften Neurology.

Den nya undersökningen bygger på data från närmare 168 000 britter som vid studiens start var över 60 år och fria från demens. Deltagarna följdes i median i 12,3 år. Under den tiden utvecklade 4 351 personer demens.

Sju olika livsstilsparameterar bedömdes

För att det skulle räknas som att deltagarna hade en tillräckligt fysisk aktivitet behövde de röra sig måttligt minst 150 minuter per vecka, eller vara kraftfullt aktiva under 75 minuter per vecka. För att få poäng för en hälsosam kost krävdes att deltagarna hade ett högt intag av frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och fisk, och ett relativt lågt intag av raffinerat mjöl och processat och icke-processat kött. En måttlig alkoholkonsumtion definierades som maximalt ett glas alkohol (14 g) per dag för kvinnor och två glas för män, och en lagom dos sömn definierades som mellan sju och nio timmar per natt.

Stillasittandet mätte forskarna som antalet timmar framför teven varje dag. Mindre än fyra timmar bedömdes som hälsosamt. Till sociala aktiviteter räknade man antalet träffar med vänner eller familj, och alla former av fritidsaktiveter och andra sociala aktiviteter.

Ju fler av alla dessa krav som var uppfyllda, desto lägre blev alltså risken för demens.

– Studien ger ju ett tydligt budskap om att det går att påverka risken för demens, även för de med typ 2-diabetes som befinner sig i riskzonen för sjukdomen. Men det är en observationsstudie. Den visar inte hur man bäst agerar på dessa riskfaktorer eller hur stor effekten kan bli om man ändrar till en hälsosammare livsstil. För det krävs interventionsstudier, säger Alina Solomon.

Globalt nätverk utreder intervention som förebygger demens

För att ta reda på hur olika livsstilsförändringar kan förebygga demens har Alina Solomon och hennes kollegor vid Karolinska Institutet organiserat ett globalt nätverk för kliniska prövningar: World-Wide FINGERS. I nätverket ingår forskare från 45 olika länder och många har dragit i gång studier för att undersöka hur den så kallade FINGER-modellen kan användas i deras land. Den är baserad på the Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability (FINGER), en randomiserad och kontrollerad studie som 2015 visade att livsstilsförändringar kan förebygga en kognitiv försämring hos personer med risk för hjärt-kärlsjukdom och demens. I FINGER-studien fick interventionsgruppen stöd att öka den fysiska aktiviteten, äta hälsosammare, träna sin kognitiva förmåga och få kontroll på olika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, exempelvis blodsocker och blodfetter. Efter två år hade interventionsgruppens kognitiva funktion förbättrats 25 procent mer än kontrollgruppens.

– I flera pilotstudier har man nu testat det här interventionsupplägget i andra länder, men man måste anpassa livsstilsinterventioner. Det som fungerar i Finland eller Sverige fungerar kanske inte i Singapore, Australien eller Sydkorea, säger Alina Solomon.

En livsstilsintervention behöver också vara långsiktigt hållbar och här menar Alina Solomon att det kan vara lättare att göra många små förändringar än en stor.

– Den här studien visar att det är viktigt att man tittar på livsstilen som helhet, inte bara på en riskfaktor i taget. I FINGER-interventionen har vi principen att många små förändringar i flera livsstilsdomäner kan göra nytta. Det kan också bli lättare att kunna behålla en hälsosam livsstil under en längre tid om man gör många små förändringar, än om man gör en radikal förändring inom ett enda område, säger Alina Solomon.

Hon tror att insikten om att livsstilen har en viktig effekt på risken att få demens kan uppmuntra fler att förändra hur de lever.

– Vid prediabetes och diabetes rekommenderas redan livsstilsförändringar. Det man nu kan säga till patienterna är att om de följer nuvarande rekommendationer mycket noga så minskar man inte bara risken för diabetes och relaterade hälsoproblem utan det kan även minska risken för demens. Det kanske kan ge lite extra motivation.