Sömnapné tydlig riskfaktor för Alzheimer

En ny amerikansk metastudie bekräftar misstanken om att personer som lider av sömnapné även har en ökad sannolikhet att utveckla Alzheimer. Men även att en CPAP-behandling, en ansiktsmask som skapar ett positivt luftvägstryck i luftvägarna, kan minska risken.

I studien publicerad i tidskriften Neurology av forskare vid University of Michigan, har 11 olika studier granskats och analyserats för att se om det går att slå fast ett samband mellan användning av CPAP-terapi och minskade kognitiva störningar.

Enligt Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet och som själv under många år har forskat om sömnens betydelse för vår hälsa, är studien viktig.

– Det mest intressanta för mig är att de kom fram till att en tilltäppning i de övre andningsvägarna, som leder till att vi inte andas ordentligt under sömnen, inte bara är påfrestande för hjärt- och kärlsystemet utan även för hjärnan. 

Totalt inkluderade studierna 60 840 personer, och av dessa hade 96 procent diagnosen obstruktiv sömnapné och nio procent en lindrig kognitiv funktionsnedsättning. Av dem behandlades 43 970 med CPAP-terapi medan 16 400 var obehandlade eller ingick i en placebogrupp. 

Metaanalysen visar, menar forskarna, att obstruktiv sömnapné en tydlig riskfaktor för kognitiv försämring. Att identifiera och åtgärda orsaker till andningsuppehållen är därför ett sätt att bromsa demensutveckling. Framtida forskning bör även, hävdar de, fokusera på CPAP-interventioner för att på så sätt förhindra eller minimera antalet kognitiva störningar bland äldre. 

De drar sina slutsatser utifrån att nio av de elva studierna visade att de som fick CPAP-behandling hade en långsammare kognitiv nedgång och en långsammare utveckling av Alzheimer. 

Sömnbrist påfrestande för hela kroppen

I övrigt innehåller studien inga större nyheter, menar han. Värdet är snarare att den sammanfattar forskningsläget, och bekräftar det vi redan visste; att det finns en stark koppling mellan sömn, sömnapné och hjärnhälsa. 

Även Christians Benedicts egen forskning handlar till stor del om hur sömnbrist påverkar våra hjärnor. Bland annat har han tillsammans med forskare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset letat efter och hittat biomarkörer hos personer med sömnproblem.

– Det vi hittade var samma typ av biomarkörer som vi finner hos personer, till exempel boxare och ishockeyspelare, efter det att de har fått en hård smäll mot huvudet.

De som lider av sömnbrist enstaka nätter behöver inte oroa sig men de som har återkommande sömnproblem bör söka hjälp, menar han. 

Ofullständig städservice 

Om vi inte sover ordentligt hinner inte glymfatiska systemet utföra sin uppgift; att städa bort de slaggprodukter som uppstår när hjärnan är aktiv. 

– Forskare har i studier på möss kunnat visa att städningen av deras hjärnor minska med upp till 95 procent om de återkommande väcks under sömnen. Vi vet nu att samma sak händer hos människor, och bland det skräp som blir kvar finns amyloid och tau. Ämnen som är starkt förknippade med Alzheimer. 

Ett annat problem som kan uppstå när sömnen uteblir eller fragmenteras är att blodtrycket kan stiga. 

– Normalt har vi tio procent lägre blodtryck under sömnen, framför allt under de första timmarna, men för personer med sömnapné är den ofta högre när de sover än när de är vakna. Fenomenet kallas omvänd dipping och är ytterligare en faktor som kan påskynda utvecklandet av demens.

Det finns många orsaker till att vi sover dåligt men sömnapné är en av de vanligare - och allvarligare.

–  Enligt beräkningar är det en miljard personer i världen som har problem med sömnapné, men fyra av fem av dem är inte medvetna om att de har andningsuppehåll under natten. Det betyder inte att alla kommer att få så stora problem att det leder till skador. Men det är viktigt att vi förstår att sömnapné kan leda till allvarliga hälsoproblem. 

Det finns mängder av indikatorer för sömnapné. Några av dem är fetma, högt blodtryck, snarkningar eller att tungan faller bakåt mot svalget under natten. 

– Inga av dessa säger att du har sömnapnéer men någon av dem stämmer in på dig och du dessutom ofta är trött under dagen finns goda skäl att göra en undersökning. Lyssna även på din partner, de vet ofta mer om din sömn än du vet själv. Eller testa någon av de appar som finns, de kan indikera att din sömn inte är så god som den borde vara.

Inte bara ansiktsmask

En CPAP-behandling kan vara ett effektivt sätt att motverka andningsuppehållen. Men det finns fler metoder, menar Christian Benedict.  En av dem är användning av en betskena som ser till att tungan inte hindrar luftflödet, en annan är teknik som lär personer med andningsproblem att sova på sida i stället för rygg. Nu kommer även en typ av pacemaker för tungan vars syfte är att upprätthålla dess spänning för att den inte ska falla ner mot svalget. 

– Vi måste bli bättre på att hittar dem med återkommande sömnapnéer, har vi väl gjort det finns det en rad metoder för att minimera problemen. Tyvärr hör inte sömnmedel dit, de förstärker snarare problemet eftersom de gör oss så avslappande att vi riskerar att andas än sämre och få fler sömnapnéer.