Tidig behandling av föregående sjukdom kan förhindra allvarlig hyperhidros

Tidigare allvarlig sjukdom såsom smärta, astma, stress och depression kan så småningom leda till inläggningskrävande hyperhidros.

Det visar en ny dansk studie publicerad i Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology. Hittills har evidensen för komorbiditet associerad med hyperhidros endast baserats på observationer vilket har gjort det svårt att bedöma om svettproblemen har uppstått före eller efter en annan sjukdom. I den nya studien har forskarna använt det nationella patientregistret för ett danskt sjukhus för att identifiera alla patienter som har diagnostiserats med hyperhidros under åren 1994 - 2018. Därefter har patienternas tidigare diagnoser från samma register använts för att hitta samband i sjukdomsprogression som leder till hyperhidros.

Hyperhidros behandlas vanligtvis inom primärvården, men denna studie omfattar alltså allvarligare fall där diagnosen ställs på sjukhus. Totalt har data från 13 150 patienter med hyperhidros (lokaliserad, generaliserad eller ospecificerad) inkluderats. Alla inkluderade komorbiditeter diagnostiserades före hyperhidrosen, de flesta runt 80 månader innan, endast 76 patienter hade inga andra diagnoser än hyperhidros. 

Vanliga komorbiditeter

De vanligaste komorbiditeterna vid lokal hyperhidros var buksmärtor (14 %), mjukdelssjukdomar (9 %) och stressreaktioner (6 %). Sedan följde kroniska sjukdomar i halsmandlarna, astma, depression, personlighetsstörningar och en rad andra sjukdomar. För generaliserad hyperhidros var de vanligaste komorbiditeterna ryggsmärtor, angina pectoris, depression och personlighetsstörningar.

Forskarna fann också ett samband mellan inläggningskrävande epilepsi och senare inläggningskrävande hyperhidros, men det är inte klart om det finns ett orsakssamband och om det i så fall är epilepsi eller epilepsibehandlingen som kan vara orsaken. 

Forskarna skriver i studiens konklusion att det kan vara den allvarliga utvecklingen av den tidigare sjukdomen som gör patienterna mer benägna att få en allvarlig och inläggningskrävande utveckling av sin hyperhidros. De skriver också att man därför kan anta att tidig effektiv behandling av patienternas föregående sjukdomar kan förhindra senare svår hyperhidros.

Förste författare är Mattias Henning vid dermatologiska avdelningen vid Själlands universitetssjukhus i Roskilde, och sistaförfattare är Søren Brunak från Novo Nordisk Foundation Center for Protein Research vid Köpenhamns universitet.