Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Nya kriterier stärker diagnostisering av utbredd cerebrovaskulär sjukdom

En revidering av Bostonkriterierna för cerebral amyloid angiopati (CAA) inkluderar nya MR-markörer. De nya kriterierna leder till fler sanna positiva fall utan att väsentligt öka antalet falska positiva.

CAA kännetecknas av avlagringar av amyloid-β i hjärnans blodkärl, vilket gör kärlen sköra och kan leda till lobära hjärnblödningar och mikroblödningar. Sjukdomen är vanlig hos äldre och leder ofta till kognitiv funktionsnedsättning. CAA kan endast med säkerhet diagnostiseras vid obduktion. Hos levande patienter bedöms sannolikheten för diagnosen med hjälp av MR-scanningar utifrån Boston-kriterierna. Dessa reviderades senast 2010 (v1.5), men eftersom fler MR-markörer i efterhand har blivit tillgängliga har nu ett internationellt team av neurologer reviderat kriterierna.

Kunde bekräfta diagnosen

De nya Bostonkriterierna v2.0 har nyligen publicerats i Lancet Neurology:s augustinummer av läkare från Massachusetts General Hospital i Boston, USA, samt nio andra sjukhus i Nordamerika och Europa. Studien omfattade 341 patienter som alla hade genomgått både MR-scanning och histopatologisk analys (obduktion, biopsi eller hematomevakuering), varav den sistnämnda analysen kunde bekräfta CAA hos 71 procent av patienterna. 

MR-skanningar från en kohort på 159 patienter användes för att utveckla de nya Bostonkriterierna v2.0. Här inkluderade läkarna flera nya MR-markörer i till exempel den vita substansen och definierade två kriterier, varav minst ett måste vara närvarande för att ställa diagnosen CAA. Dessa kriterier var antingen minst två strikt lobära hemorragiska lesioner eller en strikt lobär hemorragisk lesion och minst en karakteristisk förändring i den vita substansen. 

Dessa nya Bostonkriterier v2.0 validerades på hela kohorten. För sannolik CAA uppnåddes en sensitivitet på 79,8 procent och en specificitet på 84,7 procent, medan resultatet för sannolik eller möjlig CAA var sensitiviteten 91,8 procent och specificiteten 62,2 procent. I båda fallen var sensitiviteten för kriterierna v2.0 högre än för de nuvarande v1.5-kriterierna, vilka uppnådde en sensitivitet på 70,8 och 84,0 procent för sannolik, respektive sannolik eller möjlig CAA. De nya kriteriernas specificitet var dock något lägre än de gamla, 88,8 respektive 72,4 procent.