Skip to main content

- först med nyheter om medicin

– Det är väldigt positivt att Europa nu är med och godkänner, det är redan gjort i ett tiotal andra länder. Efter beslutet har kommissionen 67 dagar på sig att ta det definitiva beslutet så det kommer i januari, säger Bengt Winblad.

EMA-godkännandet av Leqembi markerar ett stort framsteg i behandlingen av Alzheimers sjukdom

Efter ett första avslag i juli kom i november beskedet att EU:s läkemedelsmyndighet EMA rekommenderar ett godkännande av Leqembi (lecanemab) till vissa patienter med Alzheimers sjukdom. Godkännandet av läkemedlet markerar ett stort framsteg i behandlingen av sjukdomen.

– Det är väldigt positivt att Europa nu är med och godkänner, det är redan gjort i ett tiotal andra länder. Efter beslutet har kommissionen 67 dagar på sig att ta det definitiva beslutet så det kommer i januari, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.

Hans huvudsakliga forskningsområden är utveckling av nya läkemedel mot demenssjukdomar, framför allt Alzheimers sjukdom. 

Lecanemab har sitt ursprung i den monoklonala antikroppen mab158. Mer än 20 års forskning av professor Lars Lannfelt och forskarkollegan Pär Gellerfors i stockholmsbolaget BioArctic ligger bakom.

För att komma ifråga för behandling måste sjukdomen vara i tidigt skede. Vissa begränsningar finns också rörande viss genetisk profil.

NT-rådet måste ge klartecken

En förutsättning för att lecanemab ska kunna användas i Sverige är att Rådet för nya terapier, NT-rådet, ger klartecken. Vissa patienter är undantagna från behandling. Det kommer inte att gälla för patienter med dubbel uppsättning av alzheimerriskgenen Apoe4, inte heller för patienter med viss blodförtunnade medicinering, immunologisk eller neurologisk sjukdom och stroke eller TIA det senaste året.

– De patienter som kommer ifråga ska först diagnostiseras, undersökas med magnetkamera och testas för specifika biomarkörer, då man med hjälp av dessa kan ställa en tidig och säkrare diagnos. Patienter som får behandling kommer att genomgå upprepade MR-undersökningar för monitorering av ARIA, det vill säga svullnad i hjärnan, och små mikroblödningar, säger Bengt Winblad.

– Jag ser riskerna med läkemedlet som fullt hanterbara, det är ganska måttliga biverkningar sett till effekten. ARIA och mikroblödningar har i kliniska prövningar visat sig mer frekventa hos de patienter som hade den dubbla genetiska uppsättningen av riskgenen.

EMA har därför uteslutit personer med den dubbla uppsättningen av riskgenen Apoe4 från behandling.

Flaskhalsar

EMA kräver att behandling sker inom ett särskilt program. Läkemedelsbolaget som söker registrering, japanska Eisai, ska upprätta ett EU-gemensamt register för att följa upp patienter. Det blir också en ökad belastning på minnesklinikerna, då patienter måste genomgå minst fyra magnetkameraundersökningar (MR) för att utesluta ARIA-biverkningar, säger Bengt Winblad.

– Den nya behandlingen kommer att bli en utmaning för primärvård och minneskliniker. Jag tror det blir anhopning av patienter, det sägs att cirka var tionde Alzheimerspatient kommer att behandlas men jag tror det blir fler. Kommer vården mäkta med de flaskhalsar som bildas med de stora regionala skillnader som finns?

Omhändertagandet skiljer sig stort bland Sveriges 21 regioner. Flest minneskliniker finns exempelvis i Stockholm men ingen i Jämtland.

- Vissa patienter får lång väg att vandra från primärvård till minnesklinik. En annan fråga som väcks är om varje region har personal som kan bedöma MR-bilderna, säger Bengt Winblad.

Cocktail av läkemedel

Lecanemab ges intravenöst varannan till var fjärde vecka.

– Samhällsekonomiskt tycker jag läkemedelsföretaget har begärt ett ohemult pris i USA, cirka 250 000 kronor per patient och år. I Europa har man inte haft prisförhandlingar än. Billigare former är också under diskussion. Eftersom injektionerna sker så ofta ser jag fram emot när patienterna kan ta dem själva som vid exempelvis diabetes, en subkutan injektionsbehandling som just nu är under bedömning i USA, säger Bengt Winblad.

Ytterligare monoklonala antikroppar väcker intresse. Utöver lecanemab är donanemab och adukanumab godkänt i USA, och donanemab med läkemedelet Kisunla är under bedömning av EMA.

– Forskningen undersöker nu möjligheterna att öka genomsläppligheten av läkemedlet via blod-hjärnbarriären (BBB), som i vanliga fall är ett hinder för stora molekyler som antikroppar och vars funktion egentligen är ett kraftigt skydd för hjärnan. Dessutom måste läkemedlet passera in i nervcellerna för att ha effekt på amyloid-beta, tau och andra felveckade proteiner. Om genomsläppligheten ökar kan läkemedelsdosen minskas.

– För donanemab förslås ett uppehåll efter ett år när de amyloida placken minskat. Vi får se vart forskningen leder – ska man dessutom försöka påverka metabolism eller kanske inflammation? Man lär sig väldigt mycket vid kliniska prövningar, exempelvis hur man bättre karakteriserar patienterna. En cocktail av läkemedel kan bli den ideala kombinationen, säger Bengt Winblad.

Blockerar aggregering

Vid Alzheimers sjukdom bildas amyloida plack längs nervtrådarna i hjärnan, plack som främst består av proteinet amyloid-beta (Aβ) som även finns inuti nervcellerna. Amyloid-beta är mycket svårt för kroppen att bryta ner, det aggregerar och bildar toxiska protofibriller som skadar nervcellerna.

Speciellt amyloid -β42 har en stor tendens att aggregera. Senare i sjukdomen sprids aggregerat tau över stora delar av hjärnbarken, nervcellerna börjar dö och symtom uppstår. Tau finns naturligt i hjärnan och är kopplat till transport av näring i nervcellerna, men hopklumpade tros de vara en anledning till att nervcellerna dör.

Lecanemab blockerar aggregering av protofibrillerna, och immunförsvaret bryter ner dem och bromsar förloppet. Antikroppen minskar även placken i hjärnan. Det går fortfarande inte att bota Alzheimers sjukdom, men med tidiga diagnoser innan nervskadorna blivit för uttalade kan konsekvenserna mildras, förloppet bromsas och försämringen ske långsammare.

Det svenska bolaget BioArctic bildades 2003 för att utveckla läkemedel baserade på den arktiska mutationen i Alzheimers sjukdom. Lecanemab har utvecklats i samarbete mellan BioArctic och det japanska läkemedelsföretaget Eisai.  Eisai ansvarar för utvecklingen och regulatoriska ansökningar globalt, medan BioArctic har rättigheten att kommersialisera lekcnemab i de nordiska länderna.