Skip to main content

- först med nyheter om medicin

– Drygt en fjärdedel av patienterna nådde en signifikant förbättring. Hos de patienter som följts upp och haft bra resultat har vi sett att det tar lång tid innan cellerna får effekt men sedan hjälper de under lång tid, sa Malin Parmar.

Stamceller i hjärnan bör bromsa utvecklingen av Parkinsons sjukdom

Vid Lunds universitetssjukhus görs första gången försök att transplantera stamceller i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Genom att ersätta de förlorade dopaminceller sjukdomen orsakar hoppas forskarna kunna öppna för nya biologiska läkemedel som kan bromsa sjukdomens effekter.

Åtta patienter har för närvarande fått dopaminprogenitorceller, celler som kan mogna till nya fungerande dopaminceller.

– Det är en spännande utveckling. Det här är den första studien i människa, en säkerhetsstudie med så få deltagare som möjligt, sa Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet, när hon nyligen höll ett lunchseminarium i ämnet på Genomic Medicine Sweden.

Malin Parmar leder STEM-PD i samarbete med kollegor vid Skånes universitetssjukhus, Cambridge universitet, Cambridge universitetssjukhus och Imperial College i London och som nu är i den kliniska fas 1/2a-studien.

– På sikt tänker vi att cellterapi ska ske tidigt i sjukdomen, ju mindre degeneration som skett i hjärnan desto bättre. Min forskargrupp jobbar även med att försöka reparera hela nervkretsar. Patienterna i enarmsstudien har haft diagnosen minst tio år och har måttligt svåra symptom, sa Malin Parmar.

Många neurogenerativa sjukdomar

Cellterapi som ersättning av förlorade nervceller skulle kunna användas vid många sjukdomar i hjärnan, exempelvis stroke, ALS, epilepsi och Huntington. Att just Parkinsons sjukdom är i fokus för stamcellsbehandlingar beror på att sjukdomens förlorade cellerna består av en enda cellsort och bara behöver ersättas i ett område i hjärnan, putamen.

Forskningen runt Parkinsons sjukdom har skett under lång tid i Lund. Redan på 80-talet utvecklades tekniken och mellan 1987-99 genomfördes transplantationer med hjärnvävnad från aborterade foster till Parkinsonpatienter.  Det fick mycket uppmärksamhet och bidrog till det regelverk som behövs för att kunna samla in fosterceller.

– Drygt en fjärdedel av patienterna nådde en signifikant förbättring. Hos de patienter som följts upp och haft bra resultat har vi sett att det tar lång tid innan cellerna får effekt men sedan hjälper de under lång tid, sa Malin Parmar.

Inte tillräckligt med vävnad

Ett stort problem med metoden har varit tillgången på fosterceller och många transplantationer har fått ställas in då det inte funnits tillgänglig vävnad. För att komma runt problemet och säkra tillgången började forskarna undersöka laboratorieodlade självförnyande stamceller.

Den experimentella forskningen startade för mer än tio år sedan under rigorösa säkerhetsföreskrifter och många valideringssteg. En mogen nervcell kan inte transplanteras då den lätt faller sönder, och därför riktades intresset mot ett omoget stadium av nervceller. Forskningsteamet lyckades så småningom styra omogna stamceller till att bilda dopaminproducerande nervceller, och prekliniska studier i olika djurmodellerna gav lovande resultat.

Baserat på resultaten utvecklades STEM-PD. Dopaminprogenitorcellerna genereras från pluripotenta embryonala stamceller som utvinns ur överblivna och donerade befruktade äggceller från provrörsbefruktning. Pluripotenta stamceller har fördelen att ha en obegränsad förmåga till självförnyelse och kan bilda mogna celltyper. Tillverkningen tar endast 16 dagar.

14 miljoner celler

Läkemedelsverket godkände STEM-PD-studien 2021. Den första patienten transplanterades i Lund 2023 och den sista i oktober 2024. De första fyra patienter fick 3,5 miljoner celler per hjärnhalva. Baserat på säkerhetsdata kunde dosen sedan dubbleras för de återstående fyra patienterna till 7,1 miljoner celler per hjärnhalva. Två brittiska patienter ingick i den senare kohorten.

Den kirurgi och det kirurgiska instrument som används i STEM-PD-studien är framtaget inom universitetssjukvården i Region Skåne och får bara användas där.

Idag används samma instrument och i princip samma metod som på -80-talet. Cellerna placeras i putamen där dopaminet behövs. Samtidigt med transplantationen får patienten immundämpande behandling under ett år för att förhindra avstötning. 

Primärt mål

Studiens primära mål är att utvärdera säkerhet, tolerans och genomförbarhet av stamcellsprodukten STEM-PD ett år efter transplantation. Det sekundära syftet inkluderar cellöverlevnad och effekt av de transplanterade cellerna. Detta görs genom PET-kameraavbildning av dopaminnivåer och genom utvärdering av kliniska undersökningar tre år efter transplantationen.

– Vi ser bland annat på den kliniska effektiviteten, om cellerna överlever och dosrespons vid hög respektive låg dos. Nu är det en lång väntan. Vårt mål är att det utvecklas till global terapi, därför samarbetar vi med Novo Nordisk som licensierat projektet och sätter upp sina egna kliniska studier. Det måste också utveckla ett bra instrument som kan användas utanför Lund. Det är många utmaningar och kräver tålamod och långsiktighet, sa Malin Parmar.

Resultat av studiens primära syfte förväntas rapporteras under 2026 och utvärdering av den kliniska effekten sker under 2028.

I Sverige lever cirka 20.000 personer med Parkinsons sjukdom, där dopaminproducerande nervceller i hjärnan långsamt förstörs. Dopaminbristen orsakar långsamma rörelser, skakningar, stelare muskler, sämre balans och svårighet att sätta igång rörelser. Alla åldrar drabbas men sjukdomen debuterar vanligen vid 55-60 års ålder. Det finns idag ingen behandling som botar eller saktar ner förloppet. Standardbehandling är läkemedel som höjer dopaminnivån, men det är svårt med rätt dos över tid och behandlingen har många biverkningar.

Att bygga upp en skadad hjärna kan ske genom att ersätta cellerna och dess funktioner.