- först med nyheter om medicin

Läkemedel mot Alzheimers sätts in för sent

Trots intensiv forskning verkar det svårt att ta fram effektiva läkemedel mot Alzheimers. En teori är att medicinen sätts in försent. På flera håll pågår nu försök att hitta nya angreppsätt.

Alzheimers är en komplex sjukdom som utvecklas mycket långsamt. När en person uppvisar symptom och symtomlindrande mediciner sätts in är förändringarna i hjärnan oftast redan utbredda. Nyligen godkändes läkemedlet Aduhelm (aducanumab) i USA. Fastän placken av proteinet beta-amyloid i hjärnan minskar blir patienternas kognitiva funktioner inte bättre. En teori är att medicinen sätts in försent.

- Det skulle kunna vara en orsak till att den nya bromsbehandlingen inte ger önskad effekt i studier trots att man lyckats minska placken av beta-amyloid. Den sätts helt enkelt in försent. Men det är också svårt att tränga igenom blod-hjärnbarriären med läkemedel, säger Sebastian Palmqvist, docent vid Klinisk minnesforskning, Lunds universitet.

Behandlingen behöver starta tidigare

Alzheimersforskningen är ett relativt ungt forskningsfält om man jämför med till exempel cancer. Men det många forskare är överens om är att behandlingen behöver starta tidigare för att ha effekt.

Själv menar Sebastian Palmqvist att diagnos-och läkemedelsutveckling går hand i hand. Ska läkemedel kunna sättas in i ett tidigare skede måste också diagnosen ställas tidigt. Ett sätt är att mäta biomarkörer i blodet. Förändrade nivåer av proteinerna amyloid-beta och fosforylerat tau utgör grunden vid diagnostisering av sjukdomen. 2020 publicerade Sebastian Palmqvist tillsammans med kollegor en studie i JAMA där man såg att plasmaprovet fosforylerat tau217, också kallat P-tau217, var känsligt för Alzheimers. Forskarna gick då vidare och såg att plasma P-tau217 i kombination med minnestester kunde visa vem som kommer att utveckla Alzheimers inom fyra år. Artikeln publicerades i Nature Medicine 2021

Blodprov viktig indikator

För närvarande arbetar Sebastian Palmqvist  med att implementera blodprov som mäter P-tau i kombination med minnestester i primärvården.

- På drygt 20 vårdcentraler i Skåne testar vi hur det fungerar att ta dessa blodprov. Dessutom provar vi ut olika minnestester, både traditionella och digitala. Det gör vi bland annat i en algoritm som baseras på vår publikation i Nature Medicine 2021.

-Blodprovet ger oftast utslag innan patienten har symptom och kan vara en viktig indikator för om en person behöver utredas ytterligare. Nu gör vi detta i forskningssyfte, men tanken i framtiden är att primärvårdsläkare ska kunna veta vem de kan ge ett lugnande besked och vem som ska remitteras vidare.

Sebastian Palmqvist framhåller att även om det ännu inte finns fungerande läkemedel så visar studier att människor vill ha en diagnos för att veta vad deras besvär beror på och för att kunna planera framåt. Med symptomlindrande läkemedel kan de också få en längre tid med god livskvalitet.

Svar från fas 3-studier

Hoppet står naturligtvis till att det ska komma ett läkemedel som botar eller kraftigt saktar ner sjukdomsutvecklingen. Senare i år väntas svar från flera fas 3-studier: Eli Lillys studie TRAILBLAZER -ALZ, som utvärderar effekt och säkerhet av donanemab vid tidig symtomatisk Alzheimers. Och Clarity AD-studien från Eisai som är en 18 månaders placebokontrollerad, dubbelblind, parallellgruppsstudie med en öppen förlängningsfas för att bekräfta effekt och säkerhet av lecanemab hos patienter med tidig Alzheimers.

Sju olika studier av gantenerumab är också på gång, inklusive GRADUATE 1 och GRADUATE 2, som utvärderar  effekt och säkerhet hos fler än 2000 personer med prodromal eller mild Alzheimers.

-Även om det ligger långt framåt i tiden så är det inget orimligt scenario att vi kommer att kunna screena människor i tidigt skede och sätta in behandling innan de hinner utveckla symptom, säger Sebastian Palmqvist.