Skip to main content

- först med nyheter om medicin

FDA godkänner ALS-läkemedel - EMA väntar på fas III-studie

I september godkände amerikanska FDA läkemedlet AMX0035 för behandling av ALS. Även i Kanada har läkemedlet godkänts. I Sverige och övriga Europa är man försiktigt positiv och vill vänta in en pågående fas 3-studie innan preparatet kan godkännas.

- I USA och flera länder i Nordamerika godkänner man studier redan efter sex månader. I Europa tycker vi inte att man kan dra korrekta slutsatser efter så kort tid. I Sverige är studielängd en policyfråga, förklarar Caroline Ingre, överläkare på ME Neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset samt forskningsledare Karolinska institutet och initiativtagare till The Karolinska ALS Clinical Research Group.

Caroline Ingre understryker att svenska neurologer inte är skeptiska till läkemedlet i sig utan endast till att godkänna det baserat på överlevnadsdata från de avslutade fas II-studien Centaur, vilket man gjort i USA och Kanada. Fas II-studier är begränsade både när det gäller studielängd och antalet patienter. I Kanada är godkännandet av AMX0035 villkorat till att om fas III-studien inte visar signifikans så dras läkemedlet in.

Förkorta tid för godkännande

- På ett europeiskt möte diskuterade vi nyligen om vi ändå inte skulle kunna bedöma läkemedlet efter nio månader i stället för efter ett år som brukligt, så att skillnaderna mellan USA och Europa inte blir så stora.

För att kunna ta ställning till AMX0035, som går under namnet Relyvrio i USA och ALBRIOZA i Kanada, vill EMA att 350 studiedeltagare inkluderas och att behandlingstiden är 12 månader.  

AMX0035 är en oral kombinationsterapi baserad på de aktiva substanserna natriumfenylbutyrat och taurursodiol (PB/TURSO) och verkar genom att hämma endoplasmatisk retikulum-stress och mitokondriell dysfunktion, vilka är underliggande sjukdomsmekanismer både vid ALS och Alzheimers sjukdom.

Inga uppenbara funktionsförbättringar

Säkerhetsdata i CENTAUR-studien liksom i Pegasus (AD), med Alzheimerspatienter, visar totalt sett inte fler behandlingsrelaterade biverkningar än placebo. Den vanligaste biverkningen efter cirka 24 veckors behandling var magbesvär främst diarré och illamående, vilket drabbade 66 procent av ALS-patienterna, som i CENTAUR-studien fick den aktiva substansen, jämfört med 62 procent i placebogruppen. I studien Pegasus (AD), drabbades 39 procent av Alzheimerspatienterna som fick aktiv behandling av dessa biverkningar jämfört med 14 procent i placebogruppen. 

- Tittar man på resultaten av ALSFRS-R, en specifik ALS-skala som bland annat mäter muskelstyrka och lungfunktion, ser man endast en liten förbättring. För att få korrekt svar på effekten av läkemedlet är fas III-studier nödvändiga, säger Caroline Ingre. Men eftersom behandlingen inte ger allvarliga biverkningar kan jag trots allt tycka att en liten effekt är bättre än ingen effekt alls.

I Europa pågår nu fas III-studien Phoenix. Caroline Ingre har själv flera patienter som ingår i studien och hon är så här långt positiv till behandlingen.

Lugnare sjukdomsförlopp

- Min erfarenhet hittills är att sjukdomsförloppet ser ut att lugna ner sig. Men det är svårt att säga säkert utifrån enskilda patienter, säger Caroline Ingre.

Hon tror dock att AMX0035 kommer att godkännas i Europa och därigenom i Sverige och hon räknar med att när Phoenixstudien är klar och utvärderad, så kan man våren 2024 fatta beslut om godkännande.

I framtiden tror Caroline Ingre emellertid att det behövs en kombination av olika behandlingar och att de skräddarsys för olika patienter. Hon tror att ALS då kan bli en kronisk sjukdom.

- Även genterapier kommer att få betydelse framöver, kanske till och med som en botande behandling.