Fruktbara samarbeten i pandemins spår ledde till upptäckten av covid-virus i hjärnan

När covid-19-pandemin tog fart för snart två år sedan fick specialistläkare från olika discipliner på Akademiska sjukhuset börja gå rond på covid-IVA. För Elham Rostami, neurokirurg på sjukhuset, blev det början på fruktbara samarbeten som resulterade i en studie som var en av de första som lyckades påvisa covid-virus i hjärnvätskan.

När covid-pandemi kom vändes invanda arbetsformer upp och ner på Akademiska sjukhuset i Uppsala. För neurokirurgen Elham Rostami betydde det att hennes klinik omvandlades till en covid-avdelning, och hon fick tillfälligt ta ett steg bort från kirurgin för att i stället arbeta som intensivvårdsläkare.

– Plötsligt började läkare som vanligtvis inte jobbar ihop dela ronder och eftersom vi inledningsvis inte visste vad som pågick var alla öppna för fruktbara samarbeten. Det bidrog även till att bryggan till grundforskning blev ovanligt kort.

När hon gick sina ronder insåg hon att många av de patienter hon mötte hade olika neurologiska symptom, något som annars inte är så vanliga på IVA.

– Därför ville vi veta varför.

Tanken om att något nytt, och mycket obehagligt, var på väg att hända förstärktes när en första patient med akut nekrotiserande encefalit dök upp.

– Det fick oss att dra i gång studien covid-19 Neuro i samarbete med Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Göteborgs universitet. Vår oro var att vi skulle få in mängder av patienter med svåra neurologiska besvär, och förhoppningen var att vi med vår studie skulle få en ökad förståelse för varför dessa patienter drabbades.

Studien genomfördes på patienter med covid-19 och som var inlagda för vård på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Allt från lätta symptom till svår sjukdom

Bland dem fanns både personer med lätta och svåra neurologiska symtom.  De vanligaste var, och är, lätt huvudvärk, trötthet och lukt- och smakbortfall. Bland de allvarligare få fallen fanns förutom encefalit patienter med svåra blödningar i huvudet och proppar.

 – Vi följde den vanliga kliniska rutinen och tog alla sedvanliga prover, och i de fall vi bedömde det som nödvändigt gjorde vi även lumbalpunktion. Vi ville även ta reda på om det fanns infektioner i patienternas hjärnor, men vi hittade aldrig några.

 I stället började de leta efter antikroppar i likvor.

 – Vi hittade antikroppar från virus i hjärnvätskan men vi kunde inte slå fast om det var nervsystemet själv som hade producerat dem eller om de hade passerat blodhjärnbarriären.

 De konstaterade även att många hade höga nivåer av olika hjärnskademarkörer och bland de allra sjukaste hittades skyhöga värden av neurofilament, vilket indikerar skador på det centrala nervsystemet.

 – Länge trodde jag att antalet fall med neurologiska symtom skulle bli fler ju längre pandemin pågick men tack vare vaccineringen är de numera få i Uppsala. Och majoriteten av de som kommer in nu med svår covid är ovaccinerade.

 Elham Rostami har dock inte släppt frågan varför en del personer får svåra neurologiska problem.

Vill hitta mekanismen bakom virusets angrepp på hjärnan

 – Jag skulle gärna vilja veta vilka mekanismer som driver fram de olika neurologiska symptomen. Vad är det som gör att vissa drabbas av encefalit, andra av tromboser och blödningar eller förlamning (critical illness). Förhoppningsvis kommer vi att få bättre metoder och diagnostiska markörer för att detektera de olika typerna.

Det mesta indikerar ändå på att en del individer har en genetisk predisposition för svårare reaktion på covid infektion och en autoimmun reaktion som leder till svårare infektioner i CNS.

 – Förhoppningsvis kommer vi snart att ha metoder för att hitta dem med en förhöjd risk, bland annt från pågående genetiska studier där man får möjligheten att använda specifika gener som markörer.

Trots att antalet svårt covid-19-sjuka just nu är få på Akademiska sjukhuset fortsätter arbetet med att hitta de mekanismer som gör att viruset i vissa fall angriper hjärnan. Därför kommer de patienter som har varit med i de tidigare studierna att följas under de kommande tre åren.

– Vi vill ta reda på varför flera av dem som hade svåra symptom visar tecken på en stark autoimmun reaktion i hjärnvätskan. Vi vill också undersöka frisättningen av olika proteiner i blod och hjärnvätskan för att se om dessa kan användas prognostiskt. För att undersöka vad det är för mekanismer som gör att covid-viruset angriper hjärnan studerar vi också hjärnan på patienter som har avlidit av covid.

Vanligt med kvarvarande problem

I en annan studie, genomförd av en forskargrupp vid rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping och som publicerades i maj 2021, kunde forskarna visa att 87 procent av de patienter som sjukhusvårdades för covid-19 i Region Östergötland under den första pandemivågen hade kvarstående problem fyra månader efter utskrivningen.

Studien omfattade alla som hade vårdats för covid-19, och överlevt, på sjukhusen i regionen och var den första i Sverige som hade ett tydligt rehabiliteringsperspektiv.

Mer än 40 procent av patienterna hade kvarstående problem i sådan omfattning att det störde deras dagliga aktiviteter och livsföring, och lika många rapporterade en försämring av sin hälsa jämfört med hur den var innan covid-19, skriver Richard Levi, överläkare och professor vid rehabiliteringsmedicinska kliniken i Region Östergötland som en kommentar till studien.

Problem med rörelseförmåga, muskelsvaghet och känselstörningar var vanligare bland dem som hade behövt intensivvård, medan problem som koncentrationssvårigheter, mental trötthet, oro och nedstämdhet var lika vanliga hos dem som vårdats på reguljära pandemiavdelningar. Symptom relaterade till nervsystemet och cirkulations- och andningssystemet dominerade, men påverkan på många olika kroppsfunktioner rapporterades.

Flertalet av dem bedömdes kunna få adekvat hjälp via primärvården och dess rehabiliteringsresurser. Undantag utgjordes framför allt av personer med grava neurokognitiva nedsättningar, cerebro-visuell funktionsstörning och/eller critical illness poly- neuropati/myopati.

En pågående studie vid Karolinska institutet har mer specifikt intresserat sig för det försämrade lukt- och smaksinne som många covid-patienter drabbas av.

 Den är en del av det stora forskningsprojektet ”Community” som bland annat undersöker immunförsvaret efter covidinfektion hos vårdanställda och patienter på Danderyds sjukhus.

I den aktuella studien deltog närmare 100 vårdanställda med genomgången covidinfektion samt en kontrollgrupp på 40 personer som aldrig haft covid. 

Efter ett och ett halvt år hade 37 procent av de deltagare som hade haft covid fortfarande nedsatt luktsinne. Men, kanske något förvånande, märkte 60 procent av dem inte av försämringen.

Johan Lundström, docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, säger till SVT att vi människor generellt är dåliga på att märka av försämringar hos luktsinnet. Varför det är så är dock mer oklart, men hans teori är att hjärnan normalt inte har full uppmärksamhet på lukter om de inte är viktiga för oss.

Spelar det då någon roll om vi inte ens noterar vad vi har förlorat?

Johan Lundström menar även ett partiellt bortfall av en sinnesfunktion kan var nog så illa. Det gäller inte minst smak- och luktsinnet eftersom det kan leda till att vi äter mer av sådant som innehåller mycket salt, socker och fett. Något som i sin tur kan ge viktuppgång, och senare en ökad risk för hjärt- och lungsjukdomar.

Rådvilla myndigheter ger råd

Med anledning av de stora kunskapsluckor som finns har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, låtit personer med anknytning till covid-vården göra en tio i topp-lista över var forskningsbehov är som störst när det gäller långvariga symtom efter en covid-19-infektion. Här är de fem första:

1. Vilken behandling hjälper mot långvariga neurologiska symtom samt kognitiva besvär (så som hjärntrötthet, minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter, fatigue, domningar, tremor, huvudvärk) vid covid-19? 
2. Hur kan man optimera rehabiliteringsinsatser efter långvariga besvär vid covid-19 och vilka typer av insatser bör ingå (arbetsterapi, fysioterapi, psykolog, kurator, logoped, dietist etcetera)?
3. Vilken behandling är effektivast mot långvarig nedsättning i andningsförmåga/ syreupptagningsförmåga eller problem med andningsuppehåll vid covid-19?
4. Vad är orsaken till att vissa personer utvecklar långvariga symtom vid covid-19?
5. Hur kan man på ett objektivt sätt diagnostisera personer med långvariga symtom vid covid-19 oavsett om de haft ett positivt PCR test under det akuta skedet eller om de har påvisbara antikroppar?

De övriga hittar du här.

Även Socialstyrelsen har sett ett behov av öka stödet till postcovid-vården. Det har de bland annat genom att ge ut publicera råd till beslutsfattare och personal i hälso- och sjukvården.

Det gör det dock med en brasklapp:

Det finns ännu inget evidensbaserat arbetssätt för att utreda, behandla och rehabilitera patienter med postcovid. Särskilt för barn är kunskapsläget svagt. Samtidigt finns ett stort behov av vägledning, på grund av den extraordinära situationen under covid-19-pandemin. Socialstyrelsen har därför tagit fram rekommendationer på kort tid, utifrån kunskapsläget som det ser ut just nu.

Du hittar del ett av deras råd här, och del två här.