Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Professor: Viktigt hitta tidiga symptom vid Parkinson när bromsmediciner kommer

Per Odin

Per Odin

Ju närmare vi kommer bromsmediciner vid Parkinsons sjukdom desto bättre behöver vi bli på att identifiera tidiga symptom, tycker Per Odin, professor och avdelningschef, neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Idag finns endast symptomlindrande behandling vid Parkinsons sjukdom, men forskningen inom fältet är intensiv och Per Odin tror att vi inom en ganska snar framtid kommer att se bromsmediciner.

– Bland annat prövas befintliga läkemedel, som man på bas av experimentella försök, tror kan ha effekt, så kallad ”re-purposing”. Man försöker också att ta fram helt nya läkemedel, som till exempel immunterapier, vilka har till uppgift att ta bort skadliga proteinanasamlingar (alfa-synuclein) i nervcellerna. Det finns resultat som visar att det skulle kunna fungera.

För tre år sedan kom uppdaterade kriterier både för riskfaktorer och prekliniska symptom och häromveckan publicerades en studie i JAMA Neurologi där forskare hittat ytterligare symptom som tidigt kan signalera Parkinson.

Per Odin menar att framtida bromsmediciner är ett av skälen till att forskningen under senare år ägnat betydande kraft på att hitta tidiga tecken, så kallade prodromala symtom, som kommer före de typiska motoriska problemen och visar att en person löper risk att utveckla Parkinsons sjukdom. Troligtvis måste bromsmediciner komma in tidigt i behandlingen för att vara effektiva.

– Med bättre kunskap om tidiga symptom skulle man kunna screena stora populationer för att hitta riskpersoner. Dessa skulle därefter utredas vidare med labbrover och nukleärmedicnska undersökningar för att hitta biomarkörer som kan fastställa om personen håller på att utveckla Parkinson eller ej.

Svårt ställa diagnos

Att ställa diagnosen Parkinsons sjukdom kan var lurigt och det är inte ovanligt att det tar 1–2 år att få en diagnos efter att patienten sökt vård. För att få en Parkinsondiagnos måste vissa kriterier vara uppfyllda Patienten måste ha förlångsamning i rörelserna, så kallad hypokinesi, samt tremor och/eller rigiditet. Diagnosen ska ställas av en erfaren neurolog, specialiserad på Parkinson.

– Men inte ens för oss är det alltid lätt, förklarar Per Odin. Hos en erfaren neurolog ligger säkerheten på 95%, hos en allmän neurolog på 80%, medan en primärvårdsläkare har en säkerhet på 50%. Men eftersom man inte kan påverka sjukdomsförloppet är behandlingen för närvarande inte så tidskritisk. Detta kommer dock att ändras när bromsläkemedel kommer.

Per Odin påpekar att det då blir viktigt att primärvårdsläkare känner igen tidiga symptom.

– Då måste vi se till att öka kunskapen och få till ett mer etablerat samarbete mellan primärvården och neurologer.

Tidiga symptom

2015 kom The Movement Disorder Societies, MDS, Research Criteria for “Prodromal Parkinson´s disease”.  Dessa uppdaterades 2019 med utökade kriterier för prodromala symptom vid Parkinsons sjukdom. Det mest specifika kriteriet är REM-sömnstörning, RBD, då personen ropar, skriker, rör sig och lever ut sina drömmar nattetid. RBD innebär en 130 gånger högre risk att utveckla Parkinsons jämfört med övrig population. Ett annat tidigt symptom är luktbortfall som ökar risken sex gånger.

– Luktsinnet försvinner annars inte så ofta, förutom vid Covid 19. Andra tidiga symptom är blodtrycksfall när man reser sig, dagtrötthet, förstoppning, depression, liksom inkontinens och impotens samt kognitiva svårigheter. När det kommer till riskfaktorer har exponering för pesticider och lösningsmedel, genetiska riskfaktorer, diabetes mellitus, ringa fysisk aktivitet och låga urat-nivåer i blodet visat ge förhöjd risk, säger Per Odin. Att inte röka och inte dricka kaffe ökar också den statistiska risken att få Parkinson.

Hörselbortfall kopplad till Parkinson

I studien "Assessment of Risk Factors and Early Presentations of Parkinson Disease in Primary Care in a Diverse UK Population" som presenterades i JAMA Neurology i mars i år, har forskare vid flera brittiska universitet undersökt data för att hitta ytterligare prediagnostiska manifestationer av Parkinsons sjukdom som patienter i primärvården uppvisat mer än ett decennium innan de mest framträdande symptomen noterades. Av de personer som deltog i studien utvecklade 1 055 personer Parkinsons sjukdom.

Undersökningen bekräftar de flesta tidigare prodromala symtom och riskfaktorer. Det som är nytt är att hörselbortfall innebär en ökad risk att insjukna. Även epilepsi tycks enligt studien vara kopplat till Parkinsons sjukdom.

– Hörselbortfall har man inte sett tidigare. Men kopplingen är helt logisk. Däremot vill jag sätta frågetecken kring epilepsi. Jag har varken sett det i tidigare studier eller i min kliniska vardag. Jag misstänker att det exempelvis kan vara så att epilepsipatienter tar Ergenyl och därför feldiagnostiserats. Ergenyl kan ge Parkinsonliknande biverkningar, säger Per Odin.