- först med nyheter om medicin

Uppsalaforskare söker svar: MS-patienter återinsjuknar trots potentiellt botande behandling

Autolog blodstamcellstransplantation (AHSCT) är en potentiellt botande behandling i ett tidigt skede av MS. Men trots goda resultat återinsjuknar vissa patienter. Nu vill Uppsalaforskare ta reda på vad som ligger bakom.

Under mer än tio år har Joachim Burman överläkare och docent vid Institutionen för neurovetenskap och neurologi vid Uppsala universitet och hans forskargrupp samlat in blodprover och prover från ryggmärgsvätska från MS-patienter som genomgått autolog blodstamcellstransplantation vid Akademiska Sjukhuset. Patienterna har också följts upp med magnetkameraundersökningar liksom kliniska undersökningar i 15 år. Den första patient som behandlats med metoden har varit frisk i 17 år.

– Det gör att vi har mycket god kunskap om vilka patienter som blivit friska och vilka som fått tillbaka sjukdomen. Nu vill vi veta varför vissa återinsjuknar, säger Joachim Burman.

– En teori är att den skadade hjärnan sänder ut signaler som återstartar de processer som leder fram till sjukdomen. En annan teori är att vi inte lyckas eliminera de delar av immunsystemet där sjukdomen sitter. När dessa delar blir aktiverade igen återkommer sjukdomen. Det finns också en tredje möjlighet, att det nya immunsystem som bildas efter behandlingen inte kan kontrollera de delar av immunförsvaret som känner igen den egna kroppen.

Analyserar proteiner

Med anslag från bland annat Svenska Läkaresällskapet, Olle Engkvist stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse samt Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, ska man nu försöka att få svar på vilka faktorer som spelar störst roll vid återfall i sjukdomen.

– Vi kommer att analysera ett mycket stort antal proteiner i ryggmärgsvätskan för att se om hjärnan fortsätter att sända ut varningssignaler till immunförsvaret efter genomgången behandling och på så sätt framkallar sjukdomen igen. Tidigare har vi inte kunnat göra sådana avancerade analyser. Nu har vi utvecklat metoder i vårt laboratorium som gör att vi kan undersöka immunsystemet på ett mycket mer omfattande sätt.

Forskarna kommer också att undersöka hur immunsystemets uppbyggnad förändras av behandlingen och om behandlingsresultatet är kopplat till förmågan att rensa bort vissa undergrupper av immunförsvaret. Ytterligare en del i projektet är att på ett systematiskt sätt ta reda på om olika nyckelspelare i immunförsvaret kan känna igen ämnen i hjärnan.

– Vi vet att även friska personer i viss mån kan reagera på ämnen från den egna kroppen, men då finns mekanismer som ser till att immunförsvaret håller sig i schack. Vårt mål är nu att ta reda på om återfall i sjukdomen kan vara kopplade till immunförsvarets oförmåga att känna igen kroppsegna ämnen i hjärnan, säger Joachim Burman.

Förutom att analysera blodprover och ryggmärgsvätska kommer man också att samla in data från de 200–300 patienter som behandlats i Sverige. Senast detta gjordes var 2013 och då var patientunderlaget 48 personer.

Fantastiskt bra behandling

– Autolog stamcellstransplantation är en fantastiskt bra terapi som har möjlighet att göra patienterna friska om de behandlas i en tidig fas av sjukdomen, innan hjärnan tagit för stor skada, eftersom det inte går att återställa skadade funktioner. Behandlingen utförs på alla svenska universitetssjukhus, men har delvis hamnat i skuggan av de nya läkemedel som kommit under senare år. Många neurologer har inte kunskap om vilken plats autolog stamcellstransplantation har i behandlingsarsenalen vid MS, säger Joachim Burman och påpekar att metoden också är kostnadseffektiv då det är fråga om en engångsbehandling som ges under sammanlagt fem dagar.

– Metoden skiljer sig från bromsbehandlingar på flera avgörande punkter. Syftet med autolog blodstamcellstransplantation är att med cytostatika eliminera delar av immunsystemet och därefter bygga upp ett nytt friskt immunförsvar med patientens egna blodstamceller, precis som vid vissa cancerformer.

Jämfört med bromsmediciner

Nyligen rapporterade forskarna data från en undersökning där man jämfört autolog blodstamcellstransplantation med vanlig bromsbehandling och kunde visa att 80 procent av de patienter som behandlats blodstamcellstransplantation var sjukdomsfria under den femåriga uppföljningsperioden. Motsvarande siffra för vanlig bromsbehandling var i denna grupp tre procent. I en annan undersökning har man visat att sjukdomsfriheten kan hålla i upp till tio år efter behandlingen.

– Kan vi förstå vilka delar av behandlingen som är av central betydelse för sjukdomsfrihet kan vi förhoppningsvis anpassa den så att fler patienter blir botade och, inte minst, att behandlingen ges till rätt patient, säger Joachim Burman.