Svensk internationell studie: ALS kan delvis vara en autoimmun sjukdom

En kartläggning av T-celler i det centrala nervsystemet hos patienter med ALS tyder på att sjukdomen har en autoimmun komponent. Förekomsten av olika T-celler och biomarkörer i blodet kan även användas för att förutspå sjukdomens förlopp.

Det menar forskare bakom en ny studie med svenskt bidrag, publicerad i tidskriften Nature Communications.

Studien gör en detaljerad kartläggning av T-celler i blodprover och ryggvätskeprover från personer som nyligen har diagnostiserats med ALS. Med hjälp av mRNA-sekvensering har forskare vid Karolinska Institutet hittat tecken på att vissa cytotoxiska T-celler har börjat dela på sig och expanderat klonalt.

– Det här är spännande för det visar att cellerna känner igen någonting och reagerar på det. Det finns teorier sedan tidigare om att ALS skulle kunna induceras av olika typer av virus, men det kan också finnas en autoimmun komponent – att immunförsvaret känner igen något kroppseget, säger John Andersson vid Karolinska Institutet, en av forskarna bakom studien.

Intressant nog är de cytotoxiska T-celler som forskarna hittat av en ovanlig typ. De cytotoxiska T-celler som normalt är inblandade i autoimmuna sjukdomar har glykoproteinet CD8 på ytan, medan de som är inblandade i ALS i stället bär på CD4.

– Det som kittlar med den här upptäckten är att om vi lyckas ta reda på vad T-cellerna känner igen och reagerar på, kanske vi kan lära oss mer om hur sjukdomen uppkommer, säger John Andersson.

Nivåer av olika T-celler kan förutspå hur aggressiv sjukdomen blir

En annan viktig upptäckt som kartläggningen har lett fram till är att nivåerna av olika T-celler i blodet och ryggmärgsvätskan tycks kunna påverka överlevnaden i sjukdomen. Med hjälp av flödescytometri har forskarna analyserat prover från 89 patienter. Resultaten visar att en hög förekomst av aktiverade regulatoriska T-celler, vars naturliga funktion är att dämpa immunförsvaret, är kopplat till en bättre överlevnad. En hög förekomst av så kallade effektor T–celler, som driver på immunförsvaret, är tvärtom kopplat till ett snabbare sjukdomsförlopp. 

Genom att kombinera kunskapen om T-cellsnivåerna i blodet med förekomsten av olika biomarkörer som indikerar om cellerna håller på att växa och dela sig, kunde forskarna till och med förutspå hur aggressivt sjukdomsförloppet skulle bli. Metoden skulle kunna användas för att ge patienterna en prognos för deras framtid.

– Förloppet kan bli väldigt aggressivt och gå fort, men i sällsynta fall kan man leva med sjukdomen i mer än 10 år. En av de mer kända är ju Stephen Hawkings som hade ALS i 55 år.”, säger John Andersson.

Kan en T-cellsbehandling bromsa sjukdomen?

Förutom att ge en prognos för sjukdomsförloppet, kan de nya kunskaperna kring T-cellerna potentiellt användas för att utveckla en ny behandling.

– Vår studie tyder på att immunförsvaret spelar en viktig roll vid ALS. Det kanske inte är det som initierar sjukdomen, men det påverkar den. Det innebär att man kanske kan förändra sjukdomsförloppet genom att slå mot immunförsvaret.

I en randomiserad fas 2-prövning har forskare bland annat gett personer med ALS en låg dos av interleukin-2, som stimulerar tillväxten av regulatoriska T-celler. Resultaten visar att patienterna tolererade behandlingen bra och att andelen regulatoriska T-celler ökade.

I en annan explorativ studie har forskare isolerat regulatoriska T-celler från tre patienter med ALS. Sedan har de förökat cellerna och sprutat tillbaka dem igen, samtidigt som patienterna har fått en låg dos IL-2. Behandlingen ledde till att sjukdomsförloppet bromsade upp.

Ska försöka förstå vad T-cellerna reagerar på

För att ännu bättre förstå hur ALS utvecklas kommer John Andersson och hans kollegor nu fortsätta sina kartläggningar av T-cellerna. Sekvenseringen av mRNA som visar på en klonal expansion av cytotoxiska T-celler är bara genomförd på fem patienter. Målet är att analysera fler sådana prover.

– Vi ska också försöka förstå vilket antigen som de cytotoxiska T-cellerna reagerar på. Sedan ska vi titta på hur immunsvaret utvecklar sig och förändras med tiden, säger John Andersson.

Förhoppningen är att mer detaljerade kunskaperna ska kunna visa vägen mot någon behandlingsstrategi som kan få den förödandet nedbrytningen av motorneuronerna att stanna av.