Autolog blodstamcells-transplantation är effektivt vid MS

Autolog blodstamcellstransplantation (AHSCT) är effektivt vid skovvist förlöpande multipel skleros. En svensk-norsk studie visar att behandlingen även är säker för patienter som tidigare fått långtidsverkande immunterapi som alemtuzumab, cladribine och rituximab.

Christina Zjukovskaja, doktorand vid Experimentell neurologi vid Uppsala universitet, är en av forskarna bakom studien.

– 104 patienter ingick. Alla hade fått blodstamcellsbehandling mellan 2011-2021 och använt olika läkemedel mot MS innan behandlingen. En grupp patienter som stått på medicinering med långtidseffekt på immunförsvaret jämfördes med dem som haft traditionell MS-medicinering. Efter behandlingen var 84 patienter fria från nya skov och hade ingen ny aktivitet på MR-undersökning eller ökat funktionsbortfall. Det var få allvarliga komplikationer, säger Christina Zjukovskaja.

Studien visar att AHSCT fungerar lika bra för båda grupperna. Det var ingen skillnad i längd på sjukhusvistelse, infektioner eller nya autoimmuna sjukdomar, i förhållande till den medicinering som tidigare använts. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry. 

Jämförbar med större kirurgiska ingrepp

AHSCT har sedan länge använts vid leukemi och lymfom. 2004 blev Akademiska sjukhuset i Uppsala först i Skandinavien att genomföra AHCST som behandling för MS. Behandlingen sker i två etapper. Först mobiliseras patientens blodstamceller i benmärgen ut i blodbanan med hjälp av läkemedel, samlas in efter cirka tio dagar och fryses. Efter några veckor slås patientens immunförsvar ut med cellgifter och läkemedel för att efter ytterligare en tid återinföra de egna blodstamceller intravenöst. Dessa hjälper nu förhoppningsvis kroppen att bygga upp ett nytt immunförsvar.

AHSCT ges vid ett tillfälle, och lyckas behandlingen behövs inga fler inflammationshämmande läkemedel. Behandlingen tycks även till viss del kunna reversera symptom, framför allt sådana som tillkommit senaste året. Behandlingen har visat sig ha bäst effekt vid aggressiv och skovvist förlöpande  MS, speciellt för yngre patienter med mycket inflammation och kort sjukdomsduration. Effekten är betydligt sämre vid progressiv MS. De studier som hittills utförts talar för att en majoritet av de som genomgår behandlingen blir stabila utan tecken till sjukdom under minst fem år. Effekten kan hålla i sig längre, men ännu finns för lite data för effekten på mycket lång sikt. Behandlingen används också vid andra autoimmuna sjukdomar som Chrons sjukdom och Sjögrens syndrom.

Christina Zjukovskaja undersöker för- och nackdelar med AHSCT.

– Av de mer än 200 patienter som fått AHSCT i Sverige mot MS har ingen avlidit av behandlingen.  Risken med behandlingen är jämförbar med större kirurgiska ingrepp. Eftersom patienten behandlas med cytostatika är biverkningar på kort sikt att patienten blir trött och illamående, kan få håravfall, blodbrist, skelettsmärta, feber och infektioner. På lång sikt är patienten fortsatt infektionskänslig och vi har sett en ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar, framför allt tyreoideasjukdom. Den vanligaste allvarliga infektionen efter behandling är bältros som drabbar upp till 15 procent. Fertiliteten kan bli nedsatt och vi kan inte utesluta en ökad risk för cancer, även om det inte synts i någon studie.

Vet inte exakt hur flesta läkemedel fungerar

Ett aktuellt område för forskningen är undersöka de interna processerna och hur behandlingen påverkar dessa.

– Idag vet vi inte exakt hur de flesta läkemedel fungerar, vi ser inte alla mekanismer. Genom att undersöka biomarkörer kan vi få en större förståelse varför en medicinering inte lyckades och justera den. Det känns som vi är allt närmare att se vilka fall som kommer dra bäst nytta av olika behandlingar, målet är att förstå de interna processerna. Vi märker hur oerhört viktigt det är det att kommunicera resultaten mellan olika områden; programmerare, statistiker, läkare, patienter. Tillsammans skapar man en övergripande bild och och kan dra betydligt fler slutsatser.

I en tidigare studie från 2020 jämfördes behandling med AHSCT kontra alemtuzumab hos patienter med skovvis förlöpande MS. Resultat vid tre år av det primära utfallsmåttet inga tecken på sjukdomsaktivitet var 88 procent för AHSCT och 37 procent för alemtuzumab.

Just nu arbetar Christina Zjukovskaja med retrospektiv analys av data från MS patienter med stamcellsbehandling. Nivåer av biomarkörer i likvor på transplanterade patienter undersöks och jämförs med läkemedelsbehandling. Resultaten kommer snart att publiceras.

AHSCT är standardbehandling vid vissa maligna blodsjukdomar och har också blivit en behandlingsmetod för MS och andra autoimmuna sjukdomar. Det består av mobilisering och konditionering. Först mobiliseras blodstamceller i benmärgen ut i blodbanan med hjälp av läkemedel för att skördas efter cirka tio dagar och frysas. Konditioneringen startar efter några veckor, där patientens immunförsvar slås ut med cellgifter och andra läkemedel.

Därefter får patienten tillbaka sina egna blodstamceller intravenöst, och dessa hjälper nu kroppen att bygga upp ett nytt immunförsvar. Det tar oftast cirka sex veckor från det att mobiliseringen startar tills man blir utskriven från sjukhuset. Patienterna följs årligen upp till fem år och genomgår ett särskilt vaccinationsprogram. De följs upp med klinisk undersökning, lumbalpunktion och MR-undersökning.