- först med nyheter om medicin

Personanpassad behandling av MS ett steg närmare målet

Mattias Bronge

En aktuell studie har identifierat fyra nya målmolekyler som T-celler reagerar mot vid multipel skleros (MS), och förhoppningen är att fyndet kommer att bidra till precisare behandling och diagnostik.  

Studien har gjorts i samarbete med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Region Stockholm. Resultaten publicerades april i Science Advances, och har uppmärksammats av både forskare och patientorganisationer. 

Vid MS attackerar immunceller felaktigt vävnader runt nervceller i hjärnan och ryggmärgen. Med hjälp av en patenterad metod går det via blodprov relativt snabbt att identifiera vilka T-celler som reagerar felaktigt på vissa målmolekyler - autoantigener - vid autoimmuna sjukdomar. Kartläggningen ökar förhoppningarna att kunna gå vidare och inaktivera de attackerande T-cellerna. Mattias Bronge är en av huvudförfattarna bakom studien och doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.  

– Befintliga MS-behandlingar är ganska urskillningslösa i sin effekt på immunförsvaret. Att vägleda framtida behandlingar mer exakt mot de immunceller som driver sjukdomen kan därför leda till större effekt och färre biverkningar. Olika individer har visat sig skilja sig mycket åt i sina antigensvar, säger Mattias Bronge.   

Använt en ganska bred screening

Det stora framsteget med metoden är dess enkelhet och känsligheten för att spåra celler. Den är också snabb, från blodprov till svar tar det tre dagar och det går att testa flera individer samtidigt. I en screening med 63 hjärnspecifika proteiner testades immunceller från MS-patienter och friska kontrollpersoner, och på så sätt lyckades forskarna hitta de fyra nya autoantigenen.  

– Vi har använt en ganska bred screening, tidigare har större proteinbibliotek varit svåra att använda i den här kontexten. Den individuella autoreaktiva profilen verkar variera mycket från patient till patient, både i intensitet och vilka autoantigener man reagerar mot. Grovt sett går det att dela in i de som reagerar mycket eller mindre. Vi har inte sett något tydligt mönster. 

Metoden kan användas för att upptäcka vilka immunceller som är inblandande vid andra t-cellsdrivna autoimmuna sjukdomar, exempelvis ALS. 

– Jag kan också tänka mig att den skulle fungera vid reumatiska sjukdomar eller inflammatoriska tarmsjukdomar men då krävs en helt annan screeningpanel. Vi gör just nu ett försök med narkolepsi för att se om vi kan fånga in målmolekylerna. 

Metoden inkluderas just nu i en klinisk fas 2-studie vid universitetet i Zürich.