- först med nyheter om medicin

MS-forskare: Ny analysmetod ger bättre insikt om läkemedels långsiktiga effekt

Tidig behandling med Ocrevus (ocrelizumab) minskar signifikant risken för återkommande sjukdomsaktivitet hos patienter med MS jämfört med en behandling som påbörjas senare.

Detta visar en ny typ av analys som enligt forskarna bakom analysen, ger en mer komplett bild av MS-läkemedels behandlingseffekt.

I framtiden bör kliniska studier av nya MS-behandlingar innehålla mer omfattande analyser av patienternas sjukdomsaktivitet efter deras behandling än vad det hittills gjort. Detta menar ett internationellt forskarlag som analyserat sjuårsdata från fas III-studierna OPERA och ORATORIO, som låg till grund för godkännandet av anti-CD20-antikroppsterapin Ocrevus (ocrelizumab).

Tid till första sjukdomsaktivitet, efter påbörjad behandling, är ett ofta använt mått i kliniska studier av läkemedel för behandling av MS. Enligt forskargruppen går det att inhämta betydende värdefulla data genom att också analysera den sjukdomsaktivitet som följer med den första sjukdomshändelsen En omfattande analys av återkommande sjukdomsaktivitet under en längre period kan enligt forskarna ge en mer komplett bild av behandlingseffekt och sjukdomsförlopp. De föreslår därför att man inför måttet ”kvot av årliga återkommande sjukdomshändelser” (annualized repeated event rate ratio, ARER) som ett nytt långsiktigt mått i kliniska studier av MS.

Forskarna har analyserat hur många gånger patienterna i de båda kohorterna OPERA och ORATORIO upplevde 48 veckors bekräftad funktionsnedsättning (confirmed disability progression, CDP). Detta gjordes med hjälp av tre specifika mål under sju år efter att behandlingen med Ocrevus påbörjats.

Bättre insikt om långtidsverkan

I den dubbelblindade studien randomiserades patienter med skovvis eller primär progressiv MS (RMS eller PPMS) till behandling med antingen Ocrevus eller placebo/interferon beta-1a i ≥120/96 veckor. I efterföljande förlängningsstudier bytte placebo- och interferongrupperna till Ocrevus och patienterna monitorerades fortsatt för EDSS, 9HPT och T25FW.

När forskarna analyserade sjuårsdatan kunde de se att en tidigt påbörjad behandling med Ocrevus minskade risken för upprepade tillfällen av 48 veckors CDP, mätt med EDESS, 9HPT och T25FW, jämfört med patienter som växlade över till behandlingen vid förlängningsstudiernas start.

I PPMS-kohorten minskade tidig behandling med Ocrevus risken för återkommande fall av bekräftad EDSS-ökningmed 24 procent (riskkvot, RR [95 % KI]: 0,76 [0,62–0,92]; p = 0,005), och risken för återkommande fall av bekräftad försämring mätt med 9HPT respektive T25FW med 36 procent (0,64 [0,47–0,88]; p = 0,005) respektive 27 procent (0,73 [0,59–0,90]; p = 0,003), jämfört med patienter som började med placebobehandling.

I kohorten med RMS minskade risken för upprepade tillfällen av 48 veckors CDP med 26 procent vid en tidig start av behandling med Ocrevus, jämfört med en senare behandlingsstart.

Forskarna drar därför slutsatsen att analyser som inkluderar kvoten av årliga återkommande sjukdomshändelser, ARER, ger en bättre insikt i behandlingens långsiktiga effekt på MS-progressionen.

Analysen presenterades vid AAN 2022 av Ludwig Kappos, professor vid Research Center for Clinical Neuroimmunology and Neuroscience, University Hospital Basel i Schweiz.